Begrepp

Det är lätt att tro att begrepp är detsamma som ord. Så är det inte. Begrepp handlar oftare om vad orden står för än orden i sig själva. Undantag finns så klart.

Fyra termer kan hjälpa till att förstå vad begrepp är. De presenteras i par här nedan. Ett utvecklingsperspektiv, som tas upp därefter, kan ge en ytterligare förklaring. Avslutningsvis diskuteras abstrakta begrepp som en utmaning och vad begrepp kan antas vara.

1. Globala begrepp och begrepp på grundnivån

Ett globalt begrepp är ett överordnat begrepp. Det svarar inte mot ett enskilt fysisk fenomen utan en helt grupp. Et typiskt exempel är begreppet möbler. Man har de för att inreda sin bostad och de har olika funktioner som att man kan sitta på dem eller att man kan ha saker på dem.

Ett begrepp på grundnivå ingår normalt i ett globalt begrepp. Några typiska exempel är stol, bord, soffa, bokhylla och säng. Det är betydligt lättare att tänka sig ett specifikt bord eller en specifik soffa än att tänka sig en specifik möbel.

Under begrepp på grundnivå finns det också en exemplarnivå. Typiska exempel på detta är min säng, min katt och min skrivbordsstol.

Enligt en rad studier är det vanligast att vi tänker på begrepp på grundnivå men att vi handhar begrepp på exemplarnivå.

Begrepp på samtliga nivåer hjälper oss att agera i vår vardag. Om vi behöver köpa mat tänker vi på en mataffär. I mataffären finns mat som är ett globalt begrepp. Om vi vill ha yoghurt söker vi oss till mejeriavdelningen. Youghurt är ett begrepp på grundnivå medan mejerier är ett begrepp mellan den globala nivån och grundnivån. Slutligen tar jag ut ett specifikt paket yoghurt ur kylen i mejeriavdelningen och detta är ett begrepp på exmplarnivå.

2. Homonym och synonym

Homonymer är ett ord som låter likadant. I skriftspråk händer det att de också stavas likadant. Ordet krona både stavas och låter likadant oavsett om det står för en valuta, ett mynt, en krona att ha på huvudet eller en trädkrona.

Homonymer är bra exempel på att ord och begrepp inte är samma sak. Begreppet mynt med ett visst värde är något annat än begreppet huvudbonad för kungligheter. Ändå låter ordet för dessa begrepp likadant och de skrivs likadant.

Synonymer är ord som låter olika och stavas olika. De kan dock stå för exakt samma sak. Ordet venus och ordet aftonstjärnan står både för himlakroppen venus. Det senare är begreppet som svarar mot båda orden. Ett annat exempel är häst, pålle och brunte. Det står alla för djuret häst. Djuret häst är begreppet som de tre orden refererar till.

3. Misstag

Det är ganska vanligt att barn begår misstag i hur de använder ord för begrepp. Ett misstag är när de överanvänder ett ord till att stå för flera begrepp. Några typiska exempel är "pappa", "hund" och "anka."

Ordet pappa bör hänvisa till enbart en individ för det specifika barnet. Det finns dock en risk att barnet tror att ordet pappa står för män och inte den specifika man som bor i samma hushåll. Pappa som begrepp på exemplarnivå är något annat än pappa på en grundnivå. Pappa på grundnivå är något mer allmänt, en manlig förälder eller en man, än pappa på exemplarnivå, min manliga förälder.

Att kalla en rad fyrbenta djur från en tax eller en räv tlll en get eller kalv för hund är ganska vanligt. Det blir lite som en homonym. Samma språkliga ljud för ett flertal fenomen. I det här fallet beror misstaget på att barn tror att ordet hund står för ett flertal liknande djur.

Det är inte så vanligt, inte i Sverige i alla fall, att barn faktiskt har bekantat sig med ankor. Chansen att de har stött på en and är betydligt större eftersom det är en ganska vanligt förekommande sjöfågel. Trots det händer det att barn kallar ett flertal sjöfåglar för anka. Här har barnet uppenbart gjord en nivåförväxling. Ordet på den högre nivån är just sjöfågel. De pekar ut en svan, en dopping och en and och kallar dem alla för anka. Alltså buntar de ihop olika sjöfåglar. Ett ord som hör hemma på en grundnivå används på en global nivå.

Efter en tid brukar detta rätta till sig av sig själv. Denna typ av misstag ger dock en hint om att matchingen mellan ord och begrepp inte är varken självklar eller enkelt i alla lägen.

4. Små barn kan skilja på begrepp

Man skulle kunna tro att förväxlingen mellan hundar och liknande djur samt mellan ankor och andra sjöfåglar är att de har svårt att se skillnad på djuren. Det är precis tvärt om. Barn har lättare för att skilja på djur än att lära sig orden för dem.

Det finns en rad sinnrika sätt för forskare att undersöka om barn har begrepp före de har ett språk. Metoden kallas habituering. Med hjälp av denna metod kan man se att barn som är runt tre fyra månader kan skilja på följande:

• kaniner ifrån råttor
• katter ifrån hundar
• fåglar ifrån flygplan

När man tänker på saken kan ovan kategorier vara väldigt lika i vissa situationer. Eftersom det finns gott om bevisning att små barn perceptuellt kan skilja på olika fenomen framgår det att de har en tidig begreppsbildning.

Vad barn behöver göra när språket börjar ta plats är att de ska ge språkliga ljuden till de begrepp de ofta redan känner till. Under en övergångsperiod kan denna matching vara lite svår.

5. Abstrakta begrepp

Det som är svårt att greppa gällande begrepp är alla abstrakta begrepp. Vilken begreppslig motsvarighet har vi till ord som demokrati, fred, kärlek och tid.

Det finns ett flertal sätt att förklara abstrakta begrepp. Här ska kort två nämnas.

Språkfilosofen Ludwig von Wittgenstein föreslog att vi ska tänka på abstrakta begrepp så här: i vilket sammanhang använder vi t.ex. ordet tid? Det kan bidra till bestämningen av begreppet tid.

Ett annat sätt är att tänka sig att ett abstrakt begrepp är en sammansättning av påståenden, bilder och handlingar. Om man t.ex. tar begreppet demokrati kan det bestå av idén om en grupp, att få välja gemensamt, att känna igen vissa handlingar som demkratiska eller att tänka på motsatsen som kan förknippas med en känsla av orättvisa.

Det finns alltid brister i dessa förklaringssätt men de kan ändå ge ett innehåll till begreppen. Ett vagt innehåll är mer än inget innehåll.

Även de mest erfarna får svårigheter när de ska förklara begrepp som tid och demokrati. Det säger en del om att vi kan ha en viss uppfattning om vad det är men ändå ha svårt att sätta fingret på det och än mindre att formulera det med ord.

6. Mentala byggstenar, upp-packning och ned-packning

En rad filosofer har beskrivit begrepp som tankens byggstenar. Det är med hjälp av begrepp som vi kan tänka. I detta avseende är vi människor inte unika. Att vi har ett språk gör att vi kan dela med oss av våra tankar. Många andra arter tros kunna tänka med begrepp utan att de har ett språk. Det kan t.ex. vara rimligt att apor har olika begrepp för olika frukter. Vissa mindre däggdjur har begrepp för olika faror (som olika rovdjur).

De som hänvdar att vi tänker med språket har helt fel. Vi tänker med begrepp och begrepp kan ha en stor spännvidd ifrån att ett begrepp har ett bildlikt innehåll till att ett begrepp har ett innehåll som mer står för ett helt påstående om världen.

Ta denna mening som ett exempel: "Nu ska jag gå till vallokalen och utföra min demoraktiska och medborgerliga plikt." Många av orden i denna mening har ett fysiskt begrepp som referens. Att "gå" och platsen "vallokal". Det pekar ut en specifik handling och en specifik plats. Det är betydligt svårare med ord som demokratisk, medborgerlig och plikt. Vi vet på ett ungefär vad dessa ord står för men vi behöver använda ett flertal andra ord för att förklara både för oss själva och andra vad de innebär.

Det är ganska lätt att tänka tanken "Nu ska jag gå till vallokalen och utföra min demoraktiska och medborgerliga plikt." Det krävs en hel del upp-packning för att begripliggöra den i detalj. En del av vårt mentala arbete går ut på att packa upp och packa ihop begrepp (och språkliga påståenden). Att formulera meningen har föregåtts av ett visst mentalt arbete som slutförs i nedpackandet av allt innehåll till en komprimerad mening. Den som hör meningen kan behöva packa upp den för att tolka så gott det går vad den står för.

Att förklara vad begrepp är låter sig inte göras på något enkelt sätt. Ovan text har kanske främst beskrivit vad begrepp inte är. Det landar ändå i att begrepp står för något som vi kan tänka på, med varierad grad av abstraktion. Detta tänkande kräver ofta dessutom en hel del av oss.

Läs mer om begrepp på sajten kognitionsvetenskap.nu.