Skulpturen heter flicka med bångstyrig kalv
När man tänker lite på det är ordet bångstyrig ganska märkligt. Det är egentligen inte betydelsen som är märklig. De flesta som pratar svenska vet vad bångstyrig betyder. Det är ordets sammansättning som är udda.
Ordet består av delarna bång och styrig. Vad betyder de, till att börja med, var för sig?
Ordet bång har släktingar i Norden. Det är troligt att det usrpungliga ordet är bol från islänskan som betyder skada eller olycka. I fornnordiskan har bol senare blivit bal och ball. Föregångare till bångstyrig var balstyrig och ballstyrig.
På danska har vi en annan släkting till bång, nämligen bang. Bang betyder orolig eller rädd. I Sverige har vi sedan tidigt 1600-tal använt ordet bång med betydelsen rädd och ängslig. Samtidigt har bång under ungefär samma period använts med betydelsen bekymmersam, svår, och besvärlig.
En slutsats är att bång, när det står tillsammans med styrig, framför allt betyder svår.
Ordet styrig finns dokumenterat sedan 1500-tal med betydelsen styrbar, foglig eller som kan styras. Även ostyrig har förekommit lika länge och betyder något som inte kan styras eller är svårt att styra.
Ordet bångstyrig betyder helt enkelt något som är svårt att styra. Vanligt förekommande synonymer idag är:
När man tittar på i vilka sammanhang ordet bångstyrig har använts förekommer tidigt dessa fall:
Man kan notera att män och pojkar inte var bångstyriga. Det gäller framför allt djur och kvinnor/flickor. Ska man tolka det som att det är en egenhet som gäller vissa snarare än andra? Har vi någon preferens idag? Använder vi ens ordet bångstyrig längre?
Om du hör någon äldre använda ordet vet du nu i alla fall var det kommer ifrån.